hur kommer det sej att den kärlek som sårat som mest, fortfarande efter alla år kan vara den kärlek man saknar som mest?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0